Lånade denna från en fantastisk kvinna :-)

I år kommer nästan 100 000 kvinnor att bli mammor till handikappade barn. Har du aldrig undrat hur mammorna till handikappade barn blir utvalda?

Jag ser på något vis gud sväva över jorden, väljer sina instrument med noggrannhet och medvetenhet.

Medan han observerar ger han sina änglar instruktioner att skriva i en stor dagbok.

Gud ger ängeln ett namn och ler ”Ge henne ett handikappat barn”.

Ängeln blir nyfiken, ”Varför just henne Gud? Hon är så lycklig.”

”Precis”, ler Gud. ”Kan jag ge ett handikappat barn till en som inte kan skratta? Det vore grymt”.

”Men har hon tålamod?” frågar ängeln.

”Jag vill inte att hon ska ha för mycket tålamod för då skulle hon drunkna i en sjö av självömkan och vanmakt. När väl chocken och misstron lagt sig kommer hon ta itu med det. Jag har tittat på henne i dag. Hon har rätt känsla för sig själv och en självständighet som är ovanlig och som så väl behövs hos en mamma. Du förstår, barnet som jag ska ge henne lever i en egen värld. Hon måste hjälpa honom att leva i hennes värld och det kommer inte bli lätt”.

”Men herre, jag tror inte ens hon tror på dig”.

Gud ler. ”Det spelar ingen roll, det kan jag ordna. Hon är perfekt. Hon är tillräckligt självisk”.

Ängeln flämtar, ”Självisk? Är det en dygd?”

Gud nickar. ”Om hon inte kan skiljas från sitt barn ibland kommer hon inte överleva.”

Ja. Här är en kvinna som kommer välsignas med ett barn som inte är perfekt. Hon vet inte om det än men hon ska avundas. Hon kommer aldrig att betrakta ett steg som vanligt. När hennes barn säger ”mamma” för första gången så har hon ett mirakel och hon kommer veta det. När hon beskriver ett träd eller en solnedgång för sitt blinda barn, kommer hon vara en av de få som någonsin får se mina verk.

”Jag ska ge henne kraften att se det jag ser… okunskap, grymhet, fördomar och ge henne styrkan att stå över detta.

Hon kommer aldrig vara ensam. Jag kommer vara vid hennes sida varje minut, varje dag hela hennes liv, lika säkert som att hon står här nu vid min sida.

”Och hur blir det med en skyddsängel?” frågade ängeln.

Gud ler. ”En spegel kommer vara tillräckligt.”

 ”Författare okänd”

ja det är det nu igen var tar veckorna vägen :-S

tyvärr går isynnerhet helgerrna aldeles för fort och för varje gång saknar jag bara älskling mer och mer har seperationsångest :-( hatar denna känslan.....

Har varit och lämnat småkottisarna på dagis för ett par timmar sen och nu sitter jag och pluggar socialpsykologi men har för tillfället en lunchpaus...kände att jag skulle behöva äta så jag har kämpat med att få i mig en pastasallad ett tag nu...vet inte varför jag fortfarande inte kan äta normalt...bara rasar i vikt hela tiden och mår inte bra när jag äter hrm enda gången det gåår att äta iallafall någorlunda är när älskling är här och jag inte är ensam annars kommer nästan ångesten igen bläh, men har som sagt iallafall fått i mig lite pastasallad nu och ska ta en kopp kaffe till det och sen är det dags för att ta tag i pluggandet igen

ska hämta barnen senare med men det är inte förren senare i eftermiddag

kram

<3 älskling jag vill ha dig här, behöver dig för  att må bra och vill ha dig nära mig hela tiden......ÄLSKAR DIG MEST AV ALLT OCH FÖR ALLTID MIN SKATT <3